Spelutmaningar

Namikos Nuzlocke Challenge! Pokémon White 2

2013-02-27 19:16 #0 av: Namiko

Jag har precis fått hem mitt nya spel och Mitchika var väldigt sugen på att få läsa om min Nuzlocke-utmaning så jag ska försöka skriva ihop något vettigt här. Dom regler jag följer är:

  • Om en pokémon svimmar räknas den som död och måste släppas fri.
  • Jag får bara fånga den första pokémon jag hittar i varje nytt område som jag inte redan har (olika utvecklingar av samma pokémon räknas som olika pokémon om jag inte haft den utvecklingen redan).
  • Jag ska ge alla pokémon smeknamn.

Det är första gången jag spelar Pokémon White 2 och jag har ingen koll varken på spelet eller merparten av dom pokémon som finns så jag gissar att det här kommer att bli en väldigt utmanande spelomgång.

Tell someone you love them today, because life is short. But yell it at them in German, because life is also terrifying and confusing.

Anmäl
2013-02-27 19:40 #1 av: Hallonsmurfen

Följer! :)

Medarbetare på Pokémon iFokus

Anmäl
2013-02-27 19:44 #2 av: Namiko

Charlie har alltid drömt om att få resa och se världen, det enda problemet var att för att kunna resa i Unova så behöver man en pokémon. Något som hon alltid varit övertygad om att hon aldrig skulle få. Men en solig dag mitt i sommaren så hände något. Det började med att hennes mammas telefon började ringa och inom en kvart stod Charlie framför en ung kvinna i grön hatt och valde mellan tre olika pokémon.

Det var ett otroligt svårt val, alla tre var så otroligt söta att hon inte visste hur hon skulle kunna välja. Medan hon funderade så kände hon något som drog i hennes byxben och när hon tittade ner stod en liten Snivy där och tittade tillbaka på henne med stora oskyldiga ögon. Hon plockade upp den lilla gröna reptilen och kände genast ett band mellan dom. Jasper, sa hon innan hon tittade upp på kvinnan igen, jag väljer honom.

Luke: Nu har du fått din pokémon, kom igen så har vi en match!

Luke var Charlies granne och han hade länge varit ensam tränare i staden, nu när det äntligen fanns någon han kunde träna med så var han så ivrig att han knappt kunde stå still. Hans Tepig studsade lika ivrigt brevid.

Charlie: Jasper, är du redo?

Jasper såg ut att fundera en stund innan han nickade och med det så var matchen igång.

Det var en otroligt jämn match och Charlie var väldigt orolig över att Jasper inte skulle klara det. Hon skulle precis avbryta det hela när Lukes Tepig gav upp och Jasper stod kvar som segrare.

Luke: Du är en naturbegåvning! Det är dags för mig att ge mig av ut i världen men jag hoppas att vi träffas igen så jag får se hur det går för dig. Lycka till Charlie.

Både Charlie och Jasper vinkade lätt medan Luke lämnade staden för att ge sig ut på äventyr. Hon tittade på sin nyfunna vän och följeslagare och kände att hennes dröm äntligen var på väg att gå i uppfyllelse.

Charlie: Jasper, är du beredd på ditt livs äventyr?

Den lilla reptilen svarade med att sätta av i full fart med sin nya tränare lyckligt flåsandes bakom sig.

Tell someone you love them today, because life is short. But yell it at them in German, because life is also terrifying and confusing.

Anmäl
2013-02-27 19:50 #3 av: Mitchika

Åååh, vad spännande! Skrattar

Jasper, vilket otroligt sött namn på en Snivy! :D 

Följer!! Glad

Tur att Luke är en trevligare rival än Glitch åtminstone... arroganta träskalle... Oskyldig

Sajtvärd för Pokémon iFokus
Medarbetare på The Sims iFokus
"Perfektion är en väg, inte ett mål." 

Anmäl
2013-02-27 20:04 #4 av: Namiko

#3 Luke är trevlig, gissar att Charlie kommer att stöta på nog många träskallar på vägen ändå.

Tell someone you love them today, because life is short. But yell it at them in German, because life is also terrifying and confusing.

Anmäl
2013-02-27 20:55 #5 av: Namiko

Charlie och Jasper hann knappt ut ur staden innan en Patrat dök upp från ingenstans och flög mot Charlie med tänderna blottade. Jasper reagerade instinktivt för att skydda sin tränare och innan Charlie ens hunnit reagera på vad som hänt så var det hela över.

Charlie: Jasper! Du skyddade mig.

Jasper sträckte lite på sig och såg nöjd ut över att ha gjort ett bra jobb.

Charlie: Ett tips bara, om vi träffar på någon mindre aggressiv pokémon så skulle jag gärna vilja ge mig på att fånga den, vi kommer att behöva hjälp på vägen om vi ska ta oss någonstans.

Den gröna reptilen sjönk ihop lite vid hennes ord.

Charlie: Nej nej, jag menar inte så. Du är jätteduktig, men du ska inte behöva göra allt jobb själv och jag vill inte riskera att du blir skadad, då är det bra att ha någon som kan hjälpa till ibland.

Han tröttnade på att lyssna och fortsatte istället att snabbt sicksacka fram genom gräset för att se till att ingen annan Patrat skulle få chansen att attackera hans tränare. Hon tog det som att han inte var sur på henne i alla fall och följde efter.

Alder: Du där!

En man i brandgult hår dök upp framför henne.

Alder: Du har en bra pokémon där, men det syns på långa vägar att du är en nybörjare. Det är min uppgift att lära nybörjare hur livet med pokémon går till.
Charlie: Eh, vem är du?
Alder: Mitt namn är Alder, följ mig!

Mannen sprang iväg och försvann ur synhåll. Aja, det finns säkert en massa förvirrade människor i världen, jag hoppas att jag inte träffar på honom igen. Hon fortsatte gå och kunde se att hon närmade sig en en stad. En skylt upplyste henne om att det var Floccesy Town.

När hon kom in i staden såg hon ett bekant brandgult hår och hon slängde sig in genom dörren på pokécentret när han vände sig om och hoppades att han inte sett henne. Väl där lät hon en anställd kolla igenom Jasper medan hon tittade oroligt ut genom fönstret. Hon dröjde kvar en stund extra innan hon gick ut igen.

Alder: Där är du ju! Mitt hus ligger en bit bort, följ mig!

Med dom orden var han borta igen. Vad är det här, tror han verkligen att jag ska följa med honom hem? Oturligt nog så verkade den enda vägen genom staden gå precis förbi huset där Alder stod och väntade på henne.

Alder: Så, nu kan vi träna! Vänta lite, vad är det där för paket?

Charlie hade helt glömt bort paketet hon fått med sig för att ge till Luke.

Alder: Så, det är till en vän? Han med en Tepig, va? Han tränar just utanför stan. Gå och ge det till honom innan vi börjar träna.

Åh, så skönt. Jag tar mig förbi honom och behöver inte komma tillbaka igen till den här galningen. Det var med lätta steg Charlie gick ut ur staden i jakt på Luke.

Tell someone you love them today, because life is short. But yell it at them in German, because life is also terrifying and confusing.

Anmäl
2013-02-27 21:47 #6 av: Namiko

Ute ur staden hittade Charlie mer än bara pokémon. Det fanns tränare överallt och alla ville slåss mot henne. Hon tog ett djupt andetag och tittade på sin vän.

Charlie: Jasper, jag hoppas att vi har tränat tillräckligt för det är dags för några tuffa matcher.

Jasper gjorde sitt bästa för att se tuff ut och gav sig in i den ena matchen efter den andra, bara för att komma ut som vinnare ur alla. Både han själv och Charlie sträckte stolt på sig efter sin andra match när Charlie fick syn på något i gräset.

Charlie: Nu gäller det, var försiktig Jasper så kanske vi får en ny team-medlem.

Dom smög sig sakta framåt och Jasper höll tillbaka så gott han kunde. Det dröjde inte länge innan Charlie höll i en pokéboll med en Sunkern i som hon valde att kalla Albert. Det var lätt att märka att Albert var något nykläckt och ofokuserad när det kom till att träna. Särskilt när en Purrloin dök upp och allt han gjorde var att tugga lätt på Jaspers svans.

Charlie bestämde sig för att låta honom titta på när Jasper tränade för att kanske få honom att intressera sig lite mer för att lära sig saker istället för att äta på allt han hittade.

Det lilla gänget tog sig längre bort från staden och befann sig plötsligt på Floccesy Ranch där dom snart hittade Luke. Charlie räckte fram paketet men han ignorerade det.

Luke: Hej! Är du här? Har du tränat mycket? Får jag se hur stark du har blivit?

Lukes Tepig studsade lika ivrigt som förra gången trots att han förlorat matchen och Luke såg väldigt förväntansfull ut.

Charlie: Okej då, vi tar en match till.

Hon blev snabbt förvånad över hur stark Tepig blivit sen sist och det var i princip bara Jaspers snabbhet som gjorde att han klarade sig undan dom värsta attackerna. Det var inte alls en lika jämn match som innan och Charlit insåg att hon behövde träna sina pokémon mycket mer om hon skulle kunna hålla jämna steg med Luke. Trots underläget så stod Jasper snart som vinnare, men det drog inte ner humöret på Luke.

Luke: Du hade ett paket till mig?

Hon räckte över paketet och upptäckte sedan att någon stod bakom dom.

Ranchägaren: Hej! Ni har inte sett min Herdier? Den brukar springa iväg på egen hand ibland men kommer alltid tillbaka efter en stund.
Charlie: Den kanske har sprungit vilse?
Luke: Den kanske är borta för alltid! Du måste ju hålla koll på din pokémon! Tänk om den aldrig kommer tillbaka!!
Charlie: Eh, vill du ha hjälp att leta?
Ranchägaren: Det skulle vara jättesnällt, den är säkert någonstans på ranchen.

Luke och Charlie gav sig av åt olika håll för att leta. Charlie sprang på en Patrat och fick kämpa för att hålla fast Jasper när han försökte attackera.

Charlie: Jasper, lugn. Den attackerar inte, den verkar ganska snäll. Vi kan väl försöka fånga den?

Jasper satte nosen i vädret och visade att han inte tänkte hjälpa till med något sådant men smälte snart när Charlie bad snällt några gånger. Snart var Ted en del av gänget.

Tell someone you love them today, because life is short. But yell it at them in German, because life is also terrifying and confusing.

Anmäl
2013-02-27 22:24 #7 av: Namiko

Efter att ha sprungit runt på ranchen i vad som kändes som en evighet så hörde Charlie till slut ett avlägset skall. Hon sprang mot ljudet och såg snart en man framför henne. Han sa något om något om tidigare händelser med en grupp som kallade sig för Team Plasma som han tydligen var en del av och att han sprungit vilse när han jagat ranchägarens Herdier. Hon hörde steg bakom sig och såg Luke komma springandes, när hon vände tillbaka blicken var mannen borta.

Luke hämtade ägaren som glatt tog hand om sin pokémon medan Luke gnällde lite om att han borde ta bättre hand om den. Innan Charlie lämnade ranchen nämnde ranchägaren att hon var en riktigt duktig tränare och att hon skulle ta sig långt. Han frågade till sist om Alder tränat henne.

Känner han den galningen, ska han vara en bra tränare alltså? Men han verkade ju så, konstig.

Hon var fortfarande osäker på om den där Alder gick att lita på och bestämde sig för att ge sig av mot nya marker för att träna mer. Långt hann hon inte innan en man stoppade henne.

Okänd man: Hörru du, en sån gröngöling som dig har inget att göra här. Kom tillbaka när du har en gym-badge och lite erfarenhet.

Charlie: Du bestämmer väl inte vad jag får och inte får göra, jag vill komma förbi här och du har inget att säga till om.

Okänd man: Du kommer inte förbi utan mer träning.

Hon övervägde att försöka smita förbi ändå men mannen såg väldigt stor och lite farlig ut så hon tänkte om.

Jaha, jag får väl gå tillbaka till Floccesy Town då.

Hur mycket hon än försökte ignorera mannen med den brandgula håret så gick det inte att komma undan.

Alder: Det gick snabbt, är du redo för att träna nu?

Charlie: ...

Alder: Vänta nu, du är ju mycket starkare nu än när du gick. Jag tror inte att du behöver min hjälp längre. Däremot behöver jag din. Följ mig!

Charlie hoppades på att han bara skulle försvinna som vanligt men nu drog han helt enkelt med henne in i ett hus där två yngre barn väntade.

Alder: Här har jag en utmärkt tränare som ska hjälpa er att utvecklas.

Pojke: Men hon ser så stark ut.

Flicka: Vi kommer aldrig att kunna vinna över henne.

Alder: Det gör inget, ni kommer att lära er massor av att förlora.

Vad är det med den här knäppgöken?

Alder: Såså, sätt igång nu.

Charlie hann knappt reagera innan pojkens pokemon tog sats mot Jasper som tack vare sina snabba reflexer gjorde en motattack och slog ut motståndaren med en gång. Knappt var det över innan flickans pokémon tog sats. Hon hade en eld-typ och Jasper ryggade undan och blundade. Han blev förvånad när attacken aldrig kom och såg sedan att Ted hade ställt sig framför och slogs för fullt. Charlie hade inte hunnit träna Ted särskilt mycket alls men han skötte sig exemplariskt och när det var över gav Jasper honom en uppskattande buff med nosen.

Alder: Du är en otrolig tränare Charlie.

Charlie: Hur vet du mitt namn?

Alder: Du borde utmana gymledaren i Aspertia City, jag har hört att gymmet där har öppnat igen med en ny ledare. Lycka till!

Innan hon visste ordet av stod hon utanför huset, inte riktigt säker på vad som hänt. Men hon visste att den läskiga mannen inte skulle låta henne lämna det här stället innan hon fått en badge och ett besök hemma innan hon fortsatte sin resa skulle nog inte vara helt fel. Så hon började styra stegen mot sin hemstad, omgiven av sina tre vänner.

Tell someone you love them today, because life is short. But yell it at them in German, because life is also terrifying and confusing.

Anmäl
2013-02-28 06:51 #8 av: Hallonsmurfen

Oh, Sunkern är så söt!

Medarbetare på Pokémon iFokus

Anmäl
2013-02-28 19:19 #9 av: Namiko

Charlie spenderade dom kommande dagarna med att träna sina pokémon, prata med nya människor och även gå förbi sitt hus och hälsa på sin mamma.

Alla tre pokémon gjorde stora framsteg, särskilt Ted uppvisade stora talanger och efter att ha fått lite information om gymledaren i Aspertia City bestämde hon sig för att låta Ted visa vad han går för.

Ted såg otroligt bestämd ut när dom kom in i gymmet och den första tränaren där, en ung kille vid namn Pedro, som hade en Patrat och en Lillipup var inget hinder för Teds styrka. Det krävdes inte många attacker innan matchen var över och motståndaren hade inte fått in en enda attack själv.

Det hela upprepades med nästa tränare som höll sig med samma kombination av pokémon som den första. Ted ville gå på gymledaren Cheren direkt men Charlie var osäker. Även om det hade gått bra dom två första matcherna så var Cheren ledaren och antagligen mycket starkare, så hon bestämde sig för att ta en tur ut ur staden och träna lite mer innan det var dags.

Det visade sig att hon tagit rätt beslut när hon återvände till gymmet. Cherens pokémon var i samma klass som Ted själv och hela matchen hängde på den strategi som Charlie lärt Ted. Cheren började med att skicka ut sin Patrat och medan den förberedde sig för en skoningslös attack hann Ted få in flera mindre attacker och vann matchen.

Nästa motståndare var Lillipup, Ted fortsatte i samma stil med snabba attacker och klarade sig med nöd och näppe, tack vare att han hade med sig ett Oran Berry som han kunde äta mitt i matchen efter att han blivit träffad av en attack. Men han var trots det snabbare än sin motståndare och snart stod dom som segrare.

Cheren var glad över att Charlie var hennes första utmanare och lämnade glatt över en Basic Badge. Charlie hade aldrig ens funderat över att ta sig an gymutmaningen som fanns i landet men känslan hon hade efter den här matchen var något hon gärna ville vara med om igen. Det kändes stort. Med sin första badge i handen lämnade hon gymmet.

Charlie: Det där var underbart, grymt jobbat Ted. Vad säger ni nu, med den här så kan den där tjocka gubben inte hindra oss från att resa vidare, är ni sugna på att ge er ut på nya äventyr och nästa gym?

Jasper och Ted studsade i cirklar runt Charlie vid dom orden och Albert svarade med att tugga på hennes nya badge.

Charlie: Jag tar det som ett ja, kom så går vi.

Tell someone you love them today, because life is short. But yell it at them in German, because life is also terrifying and confusing.

Anmäl
2013-02-28 19:26 #10 av: Gerbilles

Följer! Glad

mina teckningar // #nicerinternet

Anmäl
2013-03-02 18:08 #11 av: Namiko

Charlie stegade bestämt fram mot mannen som stoppat henne tidigare med sin badge i högsta hugg.

Mannen: Se där, du lyckades klå en gymledare, men det är en hård värld där ute. Exakt hur hård den är ska jag visa dig nu, förbered dig på en match!

Charlie tittade en stund på hans ground-pokémon innan hon gav Jasper en menande blick. Inom några sekunder var matchen över och gruppen kunde fortsätta sin resa mot nästa stad.

Efter att ha besegrat både elever och lärare från en skola i närheten så tog sig Charlie till Virbank City som var mer av en storstad än hon var van vid. Hon hade ingen aning om var hon skulle gå tills hon hörde någon prata om ett ställe som kallades för Virbank Complex som tydligen skulle vara ett bra ställe att träna pokémon på.

Knappt hann hon in på tomten till Virbank Complex innan en Koffing dök upp. Ted kämpade tappert och snart var Sam deras nyaste team-medlem.

Det fanns en del tränare där som Charlie glatt utmanade i hopp om att bli redo för att ta sig an gymmet. Särskilt Sam blev hårdtränad då han skulle ha störst chans att klara sig mot gymmets gift-pokémon. Han fick en strålande början på sin träningskarriär och snart hade han gått om sina lagkamrater i styrka.

Sam var dock inte ensam om att bli tränad och Charlie blev förvånad när Jasper helt plötsligt omgavs av ett starkt ljus när han utvecklades till Servine. Efter det kände hon sig redo för att ta sig an gym nummer 2.

Det hade tagit tid att förbereda sig men det visade sig vara värt det. Sam glänste i dom första matcherna och det var snart dags att ge sig på gymledaren Roxie.

Roxie började med att skicka ut en Koffing, den var inte alls lika stark som Sam så den första delen av matchen var inga problem. Hennes nästa pokémon var en Whirlipede, en pokémon som Charlie aldrig stött på tidigare och här började matchen bli tuff. Båda två var ganska jämnstarka så ingen hade något egentligt övertag trots att Sam fått mer träning. Han fick dock återhämta sig med lite vatten emellanåt och det var det som avgjorde matchen.

Charlie hade klarat sitt andra gym och hon var så stolt över att ha Sam i sitt team. Hon var nyfiken på att få se vilka dom resterande medlemmarna skulle komma att bli. Förhoppningsvis skulle hon få chansen att fylla upp dom två sista platserna snart och göra sitt team komplett.

Tell someone you love them today, because life is short. But yell it at them in German, because life is also terrifying and confusing.

Anmäl
2013-03-08 10:04 #12 av: Namiko

Charlies match mot Roxie hade blivit iakttagen och en okänd man närmade sig för att erbjuda henne en roll i en film och utan att vänta på hennes svar så drog han med sig henne till inspelningsplatsen. Efter en kort rundtur på området så knuffade han henne lätt mot en dörr med orden: Nu är det dags för dig att bli en filmstjärna!

Charlie: Men jag vill inte bli en skådespelare, jag vill bara resa och träna med mina pokémon.

Hennes ord hjälpte inte och snart stod hon motvilligt framför kameran. Hon tyckte inte att hon gjorde särskilt mycket och det hela var snart över och alla jublade över hennes insats. Hon tog första bästa chans att fly från området när ingen såg.

Charlie kände sig ganska nöjd med sin tid i Virbank city och bestämde sig för att bege sig till nästa stad. Hon hann inte långt innan hon såg Roxie och Luke argumentera med tre personer i kläder som såg väldigt bekanta ut. Precis när hon kom fram till gruppen så skrek en av dom något i stil med: Team Plasma kommer att ta över världen på nolltid med hjälp av era pokémon!

Mer behövde hon inte höra för att veta att det var allvar, det tog dock inte lång tid för Charlie att inse att Team Plasma skällde värre än dom bet och efter all träning så hade dom inte en chans mot Albert som trots allt var den svagaste medlemmen i laget.

Efter att ha fått jaga rätt på Team Plasma på Route 20 så började Charlie inse att det dom var ännu bättre på att fly än att prata stort. Hon började bli väldigt irriterad på dessa människor som sprang omkring och försökte sno andras älskade pokémon och efter att ha listat ut var dom troligen var på väg så bestämde hon sig för att följa efter. Hon styrde stegen mot hamnen för att åka båt till Castelia City.

Tell someone you love them today, because life is short. But yell it at them in German, because life is also terrifying and confusing.

Anmäl
2013-03-08 10:36 #13 av: Namiko

Castelia City var det största som Charlie någonsin sett. Enorma hus som sträckte sig så långt som ögat kunde nå och fullt med människor överallt. Efter att ha spenderat hela sitt liv ute på landet, nära naturen så kände hon sig plötsligt väldigt liten och obetydlig. Men hon tänkte inte ge upp. Team Plasma fanns någonstans i staden och hon skulle göra allt hon kunde för att hitta dom och se till att stoppa deras planer.

Efter att ha frågat runt över hela staden och träffat så många människor att deras ansikten började flyta ihop i huvudet så fick hon till slut en ledtråd. Stadens gymledare hade fått nys om vilka tjuvar som fanns i staden och gett sig ut i jakt på dom. Charlie fick hjälp att hitta till kloakerna och fick sällskap av Luke, tillsammans gick dom ner i dom stinkande tunnlarna i jakt på Team Plasma. Det var allt annat än trevligt att gå runt i tunnlarna och dom var nära att gå vilse flera gånger innan dom hörde röster en bit bort. Ted som tagit på sig uppgiften som ledarhund sedan han utvecklats till en Watchog smög runt hörnet och dom lyckades överraska 2 medlemmar av Team Plasma som snart flydde än en gång.

Gymledaren Burgh dök upp kort därefter och bekräftade att det inte fanns fler Plasma-medlemmar i närheten och han gav sig av tillbaka mot staden tillsammans med Luke. Charlie kände att hon lika gärna kunde träna en stund och försöka hitta någon ny pokémon att fånga. Hon hittade snart en Woobat i Relic Passage som fick namnet Fluffy och en Audino i Castelia City som fick heta Nina.

Hon kände sig inte redo att ta sig an gymmet riktigt än och kände att hon behövde lite mer variation i sitt team. Att ha två gräs-pokémon och två normal-typade ger inte det bästa övertaget så hon gav sig av mot route 4 för att testa lyckan där.

Hon hittade snabbt en Darumaka och Ted fick jobba tillsammans med Albert för att få tag på den. Dom gjorde ett riktigt bra jobb med motståndaren fick in en ordentlig träff efter att Charlie misslyckats med att fånga den med en pokéboll och han klarade sig inte. Hon var knappt medveten om vad som hände efter det men Ted tog över igen och lyckades på något sätt få henne att fånga den pokémon som tagit hennes vän ifrån henne.

Hon tog med Albert tillbaka till staden och begravde honom i parken. R.I.P Albert, level 2-22.

Hans plats i laget togs över av Fred.

Laguppställningen är följande:
Jasper lv.21
Ted lv.21
Sam lv.21
Fluffy lv.16
Nina lv.15
Fred lv.14

Nu börjar träningen inför gym nummer 3.

Tell someone you love them today, because life is short. But yell it at them in German, because life is also terrifying and confusing.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.